Över Moderaternas idéprogram - som bland innehåller en förklaring om att Moderaterna alltid arbetat för fri- och rättigheter, med bland annat det stolta exemplet allmän rösträtt på piedestalen - lyser nu löjets skimmer och gapskrattet ljuder. Som DN:s Malin Ullgren konstaterar har Twitter översköljts av förslag på vad Moderaterna kan ta åt sig äran. ”Varför inte Ravellis straffräddningar? Eller Jesu kärleksbudskap”, som hennes artikel rubricerats. Ja, det är fritt fram för förslag. Ullgren förklarar att Moderaterna i flera år ägnat sig åt så kallad politisk triangulering, vilket innebär att dumpa den egna politiken när den inte går hem hos väljarna för att i stället ta över motståndarnas framgångsrika profilfrågor - men att "moderaterna alltså har utökat sin trianguleringsstrategi till att omfatta hela landets politiska historia. Pr-smartness blev pr-vansinne." Det var dessutom underhållande att imorse höra statsvetaren Tommy Möller, vid Stockholms universitet, beskriva den monumentala historielösheten partiet sitter inne med när det gäller utvecklingen av rösträtten i Sverige. I själva verket var, beskrev Tommy Möller, Moderaternas huvudsakliga syfte att motverka att allmän rösträtt genomfördes (se också diskussion bland kommentarerna om innebörden av begreppet). Det var istället dåvarande kungen, som orolig över de revolutionära tendenserna i samhället grep in för att tala förstånd med högern. Och vad tänkte Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten när hon här om dagen så hårdnackat försvarade uttalandet om att de alltid verkat för allmän rösträtt.Tidningen Fokus har på ett överskådligt vis beskrivit Per Schlingmanns jakt på en ny sverigebild för Moderaterna att sälja till svenska väljare. Han valde historikern Lars Trägårdhs idé om den svenska statsidnduvidualismen, som enligt Trägårdh vuxit fram ur tanken om folkhemmet. "Just tack vare en stark stat och ett utvecklat välfärdssamhälle har individerna befriats från gamla patriarkala strukturer. Genom särbeskattning, allmän barnomsorg, studielån och annan lagstiftning har kvinnorna frigjorts från sina män och barnen från sina föräldrar. Svensken har blivit solitär. Oberoende. Fri att konsumera och producera på en öppen marknad."
Fredrik Reinfeldt har kommenterat historieförfalskningen. Och statsministern säger nu till Expressen att Moderaterna kan tänka sig att ändra i idéprogrammet. "Vi har ingen lust att förvränga något eller att ta åt oss äran för något som vi inte har anledning att ta åt oss äran för, säger statsministern. Fast först om två år. På nästa M-stämma. Så till någon gång in på 2013, mitt femtionde levnadsår, kommer det att programförklaras att Moderaterna minsann är ett gott parti.
"Läs även andra bloggares åsikter om Sofia Arkelsten, Moderaterna, Rösträtt, Allmän rösträtt, Idéprogram
18 kommentarer:
Ja saknar man kunskap om det tidiga 1900-talets historia kan man gapskratta. Det blir inte riktigt lika kul om man kollar på vad som faktiskt hände. Rösträttsfrågan var en el av en massa andra frågor - majoritetsval i enmansvalkretsar eller proportionella val, kamrar i riksdagen osv. I dessa andra frågor stod vänstern mot högern. En högerregering införde allmän rösträtt för män 1907 och sossar och liberaler införde rösträtt för kvinnor senare. Det striderna då gällde var inte den allmänna rösträtten i sig utan de övriga frågorna, proportionell val eller inte t.ex. Men då blir det komplicerat. Men bättre att inte bry sig så mycket om fakta, bättre gapskratt då
Johan: Demokrati är till mycket en kontextuell fråga. Redan de gamla grekerna menade att de hade demokrati. Och de hade de utefter den tidens mått. I wike kan om de svenska förhållandena läsa (röstrött): ”Under trycket av den våg av revolutioner som skakade Europa vid slutet av första världskriget beslutade riksdagen om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män den 24 maj 1919." Allmänna rösträtten till dess hade olika begränsningar som bland annat hängde ihop med inkomster.” Det var väl då vi på riktigt började tillämpa tanken om en man/kvinna en röst. Det var väl de som Möller syftade på.
Ja inkomstkopplingen var just det man tog bort 1907.
Syftade på inkomstskatten. Av samma wiki följer angående 1907:års ändring:" För rösträtt till andra kammaren krävdes ... erlagd skatt till både stat och kommun i minst tre år (s.k. ordentlighetsstreck)." Och de s.k. ordentlighetsstrecken fanns kvar längre. Det sista upphörde 1989 genom att omyndiga tilläts rösta. Det är att gå för långt att säga att Regeringen Lidman var för allmän rösträtt som vi känner begreppet idag.
Det sorglustiga är väl att Arkelsten mycket väl hade kunnat argumentera för sin sak (Allmänna Valmansförbundet och "allmänn" rösträtt) OM hon hade läst på sin 1900-tals historia (inte för att hon nödvändigtvis haft rätt i sak utan för att bilden snabbt blir komplicerad med enmansvalkretsar vs proportinalitetsval, kvinnliga konservativa fronderande mot partilinjen som SA kunnat nämna som förebilder etc, etc). Journalisten som skulle ställa henne mot väggen verkade ha ganska ytliga kunskaper i ämnet, men SA verkade inte ens medveten om vilket århundrade man talade om.
Anonym (Johan): Där håller jag med er. Arkelsten brast i förmåga att rädda saken.
Har nu grunnat sen igår på vad du, Johan, egentligen vill säga? Menar du att ursprunget till moderaternas parti egentligen var för "allmän och lika rösträtt för kvinnor och män", eller att de var för allt annat man diskuterade på den tiden (som du tar upp i din kommentar), men att vänstern/den tidens liberaler var emot? *förvirrad*
Om jag har fattat det rätt (vilket inte alls är säkert) la en högerregering 1907 fram ett förslag om allmän rösträtt för män - de fick igenom det men sossarna var emot. men det var knappast den allmänna rösträtten sossarna var mot utan huvudfrågan (då) proportionella val, sossarna ville ha majoritetsval i enmansvalkretsar. Sen la liberaler och sossar fram ett förslag på allmän rösträtt för kvinnor som de fick igenom och då var högern emot. Sen fanns det en massa inskränkningar kvar, man skulle ha haft en vist inkomst, ha gjort lumpen osv . Så så värst allmän var kanske inte rösträtten förrän långt senare.
Vad jag inte gillar är att många försöker göra om alltihop till oneliners som passar i ledarartiklar, reviderade historikavsnitt i partiprogram och rubriker. Jag tror man på samma sätt kan få till följande rubriker
"Sossarna var emot allmän rösträtt" (eftersom de röstade nej 1907)
"Moderaterna var emot allmän rösträtt" (eftersom de röstade nej 1919)
"Moderaterna, sossarna och folkpartiet var emot rösträtt för fattiga" (eftersom kraven på inkomst mm behölls till 40-talet)
Men detta säger inget om vad politikerna pysslade med då i början av 1900 talet
Mer graverande än tjyv- o rackarspel från alla parter kring rösträtten för 90 år sedan är väl moderaternas ointresse för att ansluta sig till kampen mot apartheidpolitiken i Sydafrika på 80-talet. Den som googlar kan hitta en debattartikel av Ulf Kristersson från 1986 (då "studerande", nu "socialförsäkringsminister") som med den tidens moderata logik bevisade att rasism visserligen inte var så bra, men att man man stödde kampen mot en så otrevlig företeelse bäst genom att låtsas som ingenting och fortsätta de lukrativa affärerna.
Å andra sidan står (V) i begrepp att välja ytterligare en mysfarbror som genom ett Gudomligt ingripande blev demokrat 1989, så varför gnälla bara på nymoderaterna?
Till Anonym: precis så är det - det går alltid att leta upp otrevligheter. Och det blir lite larvigt när man är lika snar att påpeka historiska dumheter om den man inte gillar som man är snabb att hitta (bort)förklaringar till dumheter som de man gillar har gjort. När den politiska diskussionen bara handlar om att "hålla på sitt lag" blir den för trist. Moderaterna var idioter som inte ville använda bojkott som vapen mot apartheid, och vänsterpartiet var idioter som frotterade sig med diktatorer på 60-70 talet. Men få vill säga så utan att lägga till ett "men..." till det ena av påståendena
Lite från Brännpunkt för den som ha mer argument för att Moderaterna inte var helt fel ute: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sorgligt-att-arkelsten-backade-fran-sanningen_6580749.svd.
Tomas för att återknyta till din text. Tänk om det nu skulle vara så att rösträtten i Sverige har haft en ganska krånglig historia, med början i Rösträttsrörelsen (innan det fanns några egentliga partier) och sedan en krokig väg framåt genom inkomstkrav, olika rätt i olika kamrar, rösträtt för kvinnor osv osv. Då tycker jag nästan att epitetet "den monumentala historielösheten" passar bäst på den senaste tidens pajkastning (som ditt blogginlägg är ett exmpel på)
Tack för bra svar, Johan! Och jag håller helt med dig om detta med oneliners - kan också ses som sämsta formen av desperat,ytlig journalistik som enbart är till för att skapa uppmärksamhet och kanske tjäna en krona till på en såld tidning - och håller också med dig och Anonym om det här med pajkastning.
Även om jag samtidigt tycker det finns något oetiskt i att en tung företrädare för ett parti är så mycket ute och cyklar, som Arkelsten i det här fallet. Det gäller så djupt grundläggande skillnader i hur man ser på människor som jag anser utmärker partiet än idag. (Med det menar jag naturligtvis inte att M fortfarande är för apartheid eller mot kvinnlig rösträtt). Jag tänker ungefär som så, att om detta är den grund hon tror moderaternas ideologi grundar sig på, så kan hon ju ha valt fel parti? För att hårddra det lite. Att tex Ohly ändrar sig, sker ju med öppna ögon. Det kanske inte är bättre, men det är annorlunda än Arkelsten-grejen.
Men mest är hon väl bara ung och dum antagligen. Eller bara ung. Kan hända vem som helst från vilket parti som helst.
Johan, Malin och anonym: Jag köper att historien om rösträtten framväxt är komplicerad och motsägelsefull. I sådan omfattning att det inte går att se den i det blockperspektiv vi idag tolkar svensk politik. Men om man på något sätt ska reda ut hur det var får man ändå konstatera att en sida, modernisterna samfällt i form av Socialdemokraterna och andra, låg på medan de konservativa i olika eller ingen grad bromsade. Antagligen var alla i den senare gruppen medveten om att det i längden var omöjligt att stå emot, men att några vill avvaktade utvecklingen - nationellt och internationellt. Jag har tidigare tyckt att Arkelsten varit en bra och tydlig partisekreterare. Här sviktade hon emellertid. Hon hade kunnat göra bättre ifrån sig. Fast sammantaget får M-toppen ta på sig misslyckandet kollektivt. Trots att man varit statsbärande ett tag nu visade man upp en förvånandsvärd omognad.
Exakt Tomas, så tycker jag med. Det kanske inte framgick av vad jag skrev. För övrigt råkade jag höra Spanarna i P1 (som normalt är mest tramsigt) i morse och Göran Ewerdahl, som är en vettig person, nämnde just detta och att det råder nåt slags slagsmål vid smörgåsbordet vad gäller historien och vad som uträttats. Att man försöker sno åt sig och skriva om sin egen historia. Och då hamnar Arkelstens fadäs i en annan dager. Kanske inte var så omedvetet och ungdumt.
PS. För övrigt började ju det hela med moderaternas partiprogram? Som de nu tvingas skriva om, om jag förstått rätt.
Malin: Missade smarta Evedal idag. Han är nästan alltid rätt ute. Moderaterna verkar tycka att ordet partiprogram är to mossigt. Nu är det idéer som gäller: http://www.moderat.se/web/Ansvar_for_hela_Sverige.aspx.
Det där med apartheid som återkommer i flera kommentarer. Bara för att fortsätta min tes om att det går att gräva fram skit om alla: Gissa vilket parti som i riksdagen 1965 röstade mot en bojkott av sydafrika ?
Skicka en kommentar