Orimlig tanke att vägra mångkulturism

I höstats dödförklarade Tysklands kristdemokratiska förbundskansler Angela Merkel under stort rabalder tanken på multikulturalism. För några veckor sedan hade den nyliberala tankesmedjan Timbro ett seminarium på detta tema. Nu rapporterar TT att Storbritanniens konservative premiärminister David Cameron tagit "avstånd från den länge omhuldade multikulturalismen". TT beskriver att Cameron "efterlyser en mer aktiv, muskulär liberalism, där lika rättigheter, rättssäkerhet, yttrandefrihet och demokrati aktivt upphöjs för att skapa en starkare nationell identitet." Diskussionen rör hur människor bäst integreras i samhället. Jag tror de flesta människor, med mig, som med fog kan säga sig omhulda upplysningens ideal varje dag försvarar de olika rättigheter Cameron räknar upp och kräver demokrati, men varför måste det definiera en nationell identitet eller varför måste det begreppet användas, som även forskaren Andreas Johansson Heinö gjorde när han presenterade sin rapport Integration eller assimilation - en utvärdering av svensk integrationsdebatt på timbroseminariet. Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att man kräver att alla som befinner sig i exempelvis Sverige måste vara som en tänkt och bestämd svensk i alla avseende. Jag menar att det är klurigt att definiera hur en svensk ska vara och inte önskvärt. För mig framstår det som enklare att fortsätta att tolerera olika och säga nej till diskriminering. För att vända på det sedan sist jag skrev om det trendiga assimileringskonceptet säger jag nu istället att varje anställd visst kan vägra att ta sin chef i handen, bara han eller hon gör det gentemot alla chefer oavsett exempelvis kön och sexuell läggning hos chefen, och handling kan motiveras utifrån ett skäl som det finns anledning att försvara. Det saknas anledning att kräva att en arbetstagare måste ta en chef i handen bara på den grunden att personen är överordnad. Likaså kan en regel hos en arbetsgivare som står i strid med mänskliga rättigheter och som på inget sätt utgör en ovillkorlig förutsättning för arbetsuppgiftens utförande försvaras. Det skulle till exempel vara absurt att alltid vägra anställa en busschaufför bara för att han eller hon inte vill bära den reglementsenliga huvudbonaden. Jag vet inte vad Angela Merkel, David Cameron och Timbro är ute efter, men jag ställer inte upp på idén om att varje folk ska sätta ihop ett papper som definierar en tysk, engelsman eller en svensk och att medborgarna i länderna måste skriva under på detta. Det är att slopa samhällets ansvar för att acceptera olikheter och för att istället lägga ett ansvar på individerna att vara lika. Det är en orimlig utgångspunkt för ett samhällsbygge. Och vad är egentligen grejen med att alla måste vara svenskar?

Läs även andra bloggares åsikter om Mångkulturism, Angela merkel, David Cameron, Per Wirtén, Assimilation, Särbehandling

Andra bloggar: Konservativa tankar