Inte säkert pengarna är i högre utbildning

Debatten om teve-serien Våra vänners liv förmedlar en verklig och efterfrågad mansbild tog en oväntad sväng igår när Dagens Nyheters filmkritiker Helena Lindblad trädde in. Hon konstaterade - efter att först ha balanserat diskussionen genom att berätta hur det är med mansbilden i serien, bra alltså - att man också på ett "lättsamt sätt kastat om de klassiska könsrollsmönster som handlar om status i parförhållanden" genom att ha tagit tag i "kvinnors beröringsskräck för män med lägre lön och status". Hon kopplade detta till statsvetarprofessor Bo Rothsteins text i den nyutkomna antologin Framtiden är nu - Kultursverige 2040. Rothstein beskriver ett "paradigmskifte" bland studenterna, att kvinnorna dominerar akademierna - kvantitativt som kvalitativt. "Han menar att vi går mot en utveckling där närmare hälften av alla kvinnor har högskoleutbildning men bara en tredjedel av männen, vilket är ganska häpnadsväckande siffror", refererade Lindblad. Kvinnor kommer därför i Lindblads tolkning av Rothstein i framtiden i större utsträckning att tvingas leva med mindre framgångsrika män. Visst är det sedan länge känt att tjejer har bättre betyg än pojkar. Men till vilken nytta? Vad är problemet, egentligen? Jag funderade över detta i samband med att Saco-ordförande Anna Ekström, i egenskap av ordförande för Delegationen för jämställdhet i skolan, pratade om att täppa igen betygsglappet. Tjejer har högre betyg med lyckas sämre i sina yrkeskarriärer. Min utgångspunkt var istället att vi, med hänvisning till att lönegapt fortsätter att växa till mäns fördel, ska lära tjejerna att utbilda sig rätt och att ta för sig - i riktning mot mer pengar. För få av Rothsteins kvinnliga statsvetare har feta lönekuvert att se fram emot. Sannolikt kommer vilken rörmokare eller elektriker som helst att också i fortsättningen att tjäna bättre än vilken myndighetshandläggare eller lärare som helst. Frågan är också vad ett utvecklat akademifierat samhälle kommer att göra med könsfördelningen på högskolorna. En hel del talar för att det kommer att medför fler kvinnliga studenter. Fast jag är alltså inte säker på att all högre utbildning är bra utifrån synsättet mer pengar - arbetsmarknaden liksom inflationsutsätt på arbetskraft genom all formell kompetens. Ibland kan det därför till och med vara bättre att låta bli, att välja en så kallad okvalificerad yrkesbana - alltså om det nu är pengarna som räknas. Det har till exempel nyligen presenterats uppgifter om att det ofta inte lönar sig att utbilda sig till sjuksköterska och aldrig att specialisera sig som sådan. Jag ser heller inget som talar för att männen inte kommer att fortsätta kalkylera sina yrkesval enligt modellen mer pengar. Och inte hade karaktären Mats sambo valt Mats som den barnskötare han slutade serien. Med journalisten Mats kunde sambon kompensera sitt mindre glamorösa revisorskap. Familjen fick på så vis en perfekt fernissa. Så det jag tror om framtiden är om inget drastiskt händer sammanfattningsvis att kvinnor generellt fortsätter att överutbildar sig till låglönejobb inom offentlig sektor. Bara några kvinnorna går motsatt väg. De kommer även 2040 att ha högstatusmän.

Läs även andra bloggares åsikter om Bo Rothstein, Våra vänner liv, Lika lön, jämställdhet, Utbildning, Pengar, Lön, Anna Ekström