Lite teknokrati i Sverige - och det är bra

"I dag hävdar till exempel vissa att olika länders politiska system bygger mer på teknokratiska och elitistiska ideal än de demokratiska." Detta läser jag i Wikipedia om begreppet teknokrati. Anledning till det är att jag funderar över samhället av idag, med växande krav på ökad specialisering inom olika sektorer. Som att välfärdssystemet är komplicerat. Många olika kompetenser behövs in för att skapa överblick, om det ens är möjligt att skönja en helhet. Det är därför nästan alltid svårt att föreslå och genomföra politiska reformer utan att det uppstår kaos. Rycker man i ena änden faller det ihop i andra. Alla ni som läser den här bloggen minns säkert Alliansens misslyckande med sjukförsäkringen efter valseger 2006. Det jag trodde skulle räcka till att ge Rödegrönt segern i valet 2010. Och att kräva att Alliansen inför förslaget om rehabkedjan skulle förstå alla dess konsekvenser är övermaga. Som att cancersjuka plötsligt, på grund av den bortre parentesen, efter 180 sjukdagar skulle kastas ut ur sjukförsäkring. Inte heller kunde regeringen veta att de som hade tillfällig förtidspension var "nollklassade" och därmed utestängda från sjukpenning sedan de tappat sin sjukersättning när den togs bort. Så det fick igen bli till att lappa och laga. Nu har sjuka ur vissa kronikergrupper rätt till evig sjukpenning. Men om nollklassningen grubblar många fortfarande. Ja, att sköta ett helt land är svårt. Det förutsätter kunskap på detaljnivå, särskild utbildning och lång yrkeserfarenhet. I alla fall om det ska bli rätt. Men om de styrande vet bäst, också faktiskt, så är vi kusligt nära den teknokrati som Sokrats ville pracka på grekerna. Det som tvingade honom att ta gift ur bägaren. Han var ingen demokrat. Så kan vi inte ha det. Nej, och därför har vi representativ demokrati. Och det är när jag ser ut över representationen i riksdagen jag blir lugn igen. Dominansen i den lagstiftande församlingen garanterar att Sverige ännu styrs med en lagom dos inkompetens. Och att nivån på departementen, där frågorna bereds, bara är marginellt högre gör att jag vaggar vidare. Leve det lite trötta. Men det hot jag ser framför mig nu är främst Internet. Som inte bara attackerar den långsamma eftertänksamhet, utan också ibland för in ett större mått av kunskap i processen. Hua! Skydda oss mot teknokratins omänsklighet. Vi får ta det lite fint med det modernistiska projektet.

Skickat från min Samsung mobil

Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Internet, Teknokrati, Demokrati, Sjukförsäkringen