Hörde igår i nyheterna att man i Norge är upprörd över den rättspsykiatriska bedömningen om att Anders Behring Breivik utförde mordet i somras, genom skjutningen på Utöya och bomben i Oslo, på sammanlagt 77 människor, under inflytande av sådana psykiska vanföreställningar att han inte kan dömas till fängelse. Rättspsykiatrikerna säger att Breivik lever i ett eget universum av bisarra vanföreställningar och att det färgar hela hans person och hans dåd. Enligt poliskällor har också mördaren själv svårt att acceptera diagnosen paranoid schizofreni. I en undersökning publicerad av NRK är hälften av de tillfrågade besvikna över Breivik inte kan dömas till fängelse. Många menar att de politiska förtecken Breivik drivits av döljs i beskedet om sjukdomen. Förre ordföranden i Ung vänster Ali Esbati, som var på Utöya under skjutningen, förklarade idag i P1 Morgon att det är viktigt att man inte bortser från den högerextrema miljön Breivik kom ur. Esbati syftade på Breiviks tidigare medlemskap i Fremskrittspartiet. Det är också troligt att man i Norge snart har den debatt vi haft i Sverige om att det är orimligt att personer som utfört hemska brott döms till vård istället för fängelse. En därav ändrad praxis av Högsta domstolen i Sverige ligger också till grund för att till exempel Mattias Flink kunde dömas till fängelse. Han mördade i juni 1995 i Falun under tillfälligt rusutlöst psykotiskt karaktär sex personer. Men frågan är om detta kan tillämpas på Breivik. Det finns ingen som idag pekar på att hans vanföreställningar är av övergående natur. Breivik lyfter fortfarande fram sin egen avgörande betydelse som soldat i ett krig mot en religiös minoritet i Norge som han påstår är på väg att ta över landet. Ett tillstånd han beskrivit i ett förvirrat oläsbart sammelsurium som han kallar manifest. Breivik kräver dessutom att i rättegången få uppträda i uniform och att få förklara bakgrunden till vansinnesdåd, som om detta var nödvändigt. Detta, tillsammans med den likgiltighet han visade inför sina bestialiska brott, är galenskap i sin tydligaste form. Det saknar betydelse att han lät sig inspireras av Oklahomabombaren eller framstår som förslagen genom sin mångåriga planering av dåden, som är några av de omständigheter DN:s Hanne Kjöller lyfter fram i dagens DN när hon ifrågasätter den rättspsykiatriska bedömningen. Och jag undrar över angelägenheten att sätta Breivik i ett politiskt sammanhang. Varför? Vilket? Och vem är kompetent att kritisera rättspsykiatrikernas bedömning. I vart fall inte jag. För mig framstår det som logiskt att se saken så att det var en människa med en kraftigt avvikande verklighetsuppfattning, av sjuklig art, som utförde de vedervärdiga handlingarna den 22 juni i år. Detta kommer han med all säkerhet att vara inspärrad för i resten av sitt liv. Både för att få ändamålsenlig vård och till skydd för samhället i övrigt. Precis så som sig bör. Friska samhällen sätter inte psykiskt sjuka i fängelse.
20111201: Radions Tor Billgren sammanfattar också saken fin i en krönika i Sydsvenskan: "Men om Anders (32) i egenskap av självutnämnd kommendör och tempelriddare under en timmes tid skjuter ihjäl 69 barn och ungdomar, efter att ha sprängt åtta personer i luften för att han betraktar dem vara förrädare i ett kulturellt krig mot islam, höjs det röster för att han till varje pris ska anses vara frisk." Omständigheterna talar alltså för att Breivik inte är annat än djupt störd.
Läs även andra bloggares åsikter om Anders Behring Breivik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar