27 jan. 2011
Vi glömmer inte the Holocaust
För 66 år sedan befriade de allierade nazisternas koncentrations- och förintelseläger Auschwitz. Det var under andra världskriget allra sista dagar. Och den här dagen - 27 januari - har valts till minnesdagen över förintelsen - eller Shoah, som är den hebreiska beteckningen. Vi som är födda på 1960-talet tillhör en generation som växt upp nära minnet av nazisternas utrotningspolitik. Den som riktade mot judar, men också mot andra befolkningsgrupper i Europa som romer eller olika minoriteter som homosexuella och handikappade. Sex miljoner människor mördades. Många av oss har eller hade mor- och farföräldrar som var mobiliserade under kriget. Även om de inte deltog i strider åskådliggjorde de kriget med sina många berättelser om att vakta Sveriges gränser mot det tyska hotet om ockupation. Men även i skolan, på filmduken, på teve och i litteraturen konfronterades vi under hela uppväxten med nazister, ur olika perspektiv. Men det som kanske gjorde störst intryck är teve-serien The Holocaust med de då nya superstjärnorna Meryl Streep och James Woods. Vi fick följa en tysk judisk familj genomkriget. Jag tror att det var där jag första gången såg skildras hur SS-män i ett tidigt skede av kriget stängde in judar i en ladugård och tände på. Jag tror också att det var där jag första gången om i kontakt med ordföljden Arbeit macht frie och den speciella betydelsen. Jag tror att min bild av andra världskriget och nazismen har formats av just den teve-serien. Jag har med tiden självklart fördjupat mig ytterligare i saken, bland annat genom att läsa Gitta Serenys viktiga böcker Vid avgrunden: från barmhärtighetsmord till folkförintelse och Albert Speer och sanningen. Jag har också sett Steven Spielbergs lysande Schindler's List. Vidare har jag sett mängder av timmar med dokumentärer. Det hindrar emellertid inte att vi alltid måste påminnas om det ständigt pågående hatat och säga ifrån - att varje dag vägra antisemitismen fula tryne, hålla all intolerans borta. Det har också EU-minister Birgitta Ohlsson pratat om idag på Raul Wallenberg torg i Stockholm när hon sa att Europas mångfald aldrig får bytas mot enfald. "Eller som min vän Hedi Fried överlevande från Auschwitz skrivit att kunskapen om Förintelsen måste föras vidare:
- För att de döda inte ska falla i glömska
- För att något sådant aldrig ska hända igen
- För att återupprätta de levande
- För att värna om demokratin"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar