Måste bara kommenterar det där med att diktaturkramaren, tillika fackligt fientliga samt under- och överklassenhataren Margaret Thatcher plötsligt blivit så rumsren att svensk tokhöger öppet och stolt kan idolisera henne. Men eftersom Annie Lööf, som först mainstreamade kärleken till den brittiska toryledaren från 1980-talet, sedan hon valts till Centerpartiets ledare tonat ned sitt hyllade, fick en redaktör från tidskriften Neo kliva in i radiostudion och berätta om Thatchers alla fördelar. Mot sig hade han en professor i "samhällskunskap" från Malmö högskola, som reportern i P1 Morgon presenterade honom. Professorn betonade att nationalekonomer är tämligen överens om att Thatchers framgång inom ekonomin orsakades av en gynnsam konjunktur. Han konstaterade också att hon vann en tillfällig popularitet som premiärminister genom att ena folket under Falklandskriget. Han påpekade dessutom att hon var en demokratisk katastrof. På detta svarade redaktören som enda sak att Thatcher är en av vår tids viktigaste miljöpolitiker. Ja, ni läser rätt. Det har med koleldning och växthuseffekt att göra. Men var det verkligen för miljöns skull Thatcher smulade sönder det engelska gruvfacket, så att kolbrytningen upphörde och engelsmännen slutade att värma hus med kol? Nja, så var det inte. Visst ville hon av olika skäl göra en strukturomvandling, men Thatcher passade i sin typiska oförsonlighet på att krossa facket - som enligt henne bestod av samhällsfarliga kommunister. Vilken politiker som helst hade tvingats att ta tag i energifrågan. Men det kunde gjorts på ett humant vis. Att lansera Margaret Thatcher som en Karen Silkwood är väl ändå too much. Och för oss som gillar Clash framstår det som ohippt att lägga sig på knä för järnladyn. Så är det. (skrivet hos frissan - cyklar nu hem mot söderort)
Fast också jag har en gång tårats av Thatchers gärning, nästan i alla fall - till 30-årsminnet av att hon tillträdde som Storbritanniens premiärminister. Klicka här och läs.
Skickat från min Samsung Mobil
Läs även andra bloggares åsikter om Margaret Thatcher, Annie Lööf
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar