Skickat från min Samsung Mobil
4 dec. 2011
Anderssons attack mot postkolonialism
Jag har sedan igår undrat över Lena Anderssons inlägg i debatten om Ruben Östlunds film Play. Det gäller diskussionen om filmen är rasistisk. Regissören har beskyllts för att arbeta med fördomsfulla stereotyper genom att skildrar hur ett invandrargäng med svarta ungdomar
på ett förnedrande sätt rånar ett gäng med jämnåriga etniska svenskar ur medelklassen. Jag
har inte sett filmen. Och tänker heller inte göra det. Jag gillar inte
barn- och ungdomsfilm. Men Lena Anderssons attack på postkolonial teori
måste kommenteras. Det passar särskilt bra ikväll när internationellt
erkända postkoloniala teoretikern och superstjärnan Spivak föreläste på
Södra teatern i Stockholm. Postkolonial kritik är en modell för att
förklara varför den utvecklade delen av världen inte kommer ikapp den
rika. Det anses bero på kvarvarande effekter av den rika världens kolonialisering av den fattiga, som
successivt upphört efter andra världskriget. Lena Andersson raljerar i
sin DN-krönika igår över postkolonial kritik för att landa i att hon
minsann upptäckt att Östlund illustrerar de förtryckta som
förtryckare. Ett felslut i den postkoloniala
idévärlden, påstår Andersson - där personer med svart hudfärg alltid
spelare en roll som förtryckta - oavsett, uppfattar jag att hon säger. Men jag förstår inte varför den
som lägger ett postkolonialt rasterna över världen inte skulle kunna
medge att alla är kapabla att utföra ondskefulla handlingar.
Skulle postkoloniala inte kunna se vissa individer med hänvisning till deras hudfärg som ansvariga för sina kriminella handlingar? Ja, inte vet jag vad Andersson menar. Försöker hon leda i bevis att det är fel att prata om världens orättvisor ur ett postkolonialt perspektiv? Eller gäller hennes synpunkter bara filmen och den enskilda händelsen? Överhuvudtaget är artikeln konstig. Många ord och snåriga meningar. Texten är skriven så man brukar när man har lite att säga men gärna vill
höras - men är osäker på om vad. Frågan är bara vilket egentligt budskap Andersson har här. Det går
jag bet på.
Skickat från min Samsung Mobil
Skickat från min Samsung Mobil
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
jag utgår från att du inte tror att det ligger något i den postkoliniala idévärlden. Modellen funkar inte riktigt för att förklara varför folk svälte i ryssland på Stalins tid (ingen koloni) men inte i USA. Eller varför Sydkorea och Indien ser ut som de gör jämfört med Liberia och Somalia.
Johan: Jo, jag menar att det finns kvarvarande effekter av kolonialmakternas närvaro som har haft inverkan på utvecklingen i länder som varit koloniserade. Men svält kan bero på olika orsaker. Den måste inte bero på andra makters kolonisering.
men det finns ju ingen som helst empiri bakom! det är bara en ideologi. Lika vetenskaplig som marxismen. Hur får du ihop utvecklingen i Nord- respektive Sydkorea med teorin. varför går det bättre i Indien än Somalia? osv osv
Johan: Jag tycker det är en helt annan fråga. Och varför Syd- och Nordkorea haft olika utveckling är uppenbart - man har valt olika system. Detsamma gäller Sydkorea jämfört med det till för några år sedan fattigaste Afrika. Jag menar att kapitalism är ända vägen...
Ja de valde olika system och det beror inte på deras postkoloniala status. En teori som inte går att bevisa är en ideologi något för politiker, sökare och troende. Du kommer att hitta många som postkolonialister som också tycker att det ligger en del i astrologi och att alternativmedicinen borde användas mer i landstingen
Johan: Man skulle kunna se röstningen i Egypten på sekteristerna som ett uttryck för protest på postkolonial grund.
OK så man behöver inte ha varit en koloni ens för att lida under den postkoloniala stressen. Eller menar du röstningen nu beror på att engelsmännen ockuperade Egypten i 8 år? Om teorin stämmer kommer norrmännen snart att rösta fram en talibanregering, de var ju ockuperade av oss bra mycket längre.
Johan: Tänkt på det där med Stalin, och visst var eländet i Sovjetunionen ett resultat av kolonialisering och sammanbrottet samt korruptionen idag en effekt av denna. Och Egypten har aldrig fått chansen att utvecklas efter sina förutsättningar.
Detta är för dumt, jag ger upp
Skicka en kommentar