DN:s kolumnist Thomas Friedman skriver i dagens
tidning med anledning av förra veckans val i Egypten att de sekulära
måste organisera sig, som sekteristerna gjorde under Mubaraks förtryck, de
sekteristiska fokus ligger inte på ekonomisk utveckling (Egypten
kan inte döva folket som de iranska aytollorna kunde med oljepengar) och sekteristerna måste göra uppslitande ideologiska anpassningar till omvärlden. Inte ens sekteristerna kan lämna 85 miljoner människor, varav en tredjedel är analfabeter, ännu mer i bakvattnet. Egypten läcker som det är. Det
handlar självklart om valseger i måndagens första valomgång för de religiösa partierna Muslimska brödraskapet och al-Nur (Salafisterna). Tillsammans fick de 65 procent av rösterna. Och på programmet står
bland annat åtskillnad mellan könen, förbud mot alkohol och att se till att kvinnor bär
slöja. Kort sagt: sharia. Allt medan landets valuta dräneras och ungdomsarbetslösheten ligger på
25 procent. Och imorse hade Sveriges radios mellanösternkorrespondent Cecilia
Uddén ett mer kritiskt inslag i P1 Morgon om utvecklingen i Egypten än hon tidigare haft inför val. Under rubriken Unga aktivister är besvikna på revolutionen intervjuade Uddén några av de ungdomar som organiserade och stod bakom
protesterna på Tahir-torget. De har insett att det budskap som sändes ut från demonstranterna inte representerade folkets röst. Protesterna syftar till att ökad demokrati. Inte till religiös fundamentalism. Samtidigt berättade
Uddén att det styrande Militärrådet häromdagen inför särskilt inbjudna
amerikanska journalister garanterade att man inte tänker släppa landet
till fanatiker.
Ni som vill läsa mer om vad jag skrivit om den arabiska våren kan läsa här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar