Inte ens Håkan Juholt trodde på det - ändå blev det Håkan Juholt

Okej, Håkan Juholt bet sig fast som partiledare för Socialdemokraterna. Det är alltså inte så att partiets verkställande utskott lät bli att sparka Juholt. För det mandatet har utskottet inte. Bara en kongress kan ersätta honom. Jag tror nu att Juholt räknar med att sitta till nästa ordinarie kongress, då det är för sent att ersätta honom. Dessutom har han medlemmarnas öra. De som menar att det är mediernas fel att partiet och Juholt rasar i popularitet. Därför blir han nog omvald, på trots. Just så moget känns också partiet idag. Med det känns det som en bra övergång till att fundera över varför det blivit så här. Och jag skrev redan under kongressen i mars förra året om hur galet valet av Juholt var. Jag var kritiskt till det taskspel valberedningens ordförande Berit Andnor gjorde sig skyldig till när hon ur sin ficka plockade fram det för alla otänkbara kortet Håkan Juholt, sedan distrikten blockerat varandras kandidater. Under de senaste dagarna har Andnors roll i S-krisen diskuterats närmare. Igår lyfte Aftonbladets Jan Helin saken i P1:s Studio Ett. Idag beskriver samma tidnings politiska kolumnist Lena Mellin hur Berit Andnor ledde valberedningen mot katastrofen. Hur Juholt själv som första reaktion på att hans namn diskuterades konstaterade att han inte är kompetent för uppdraget. Vi var några som såg det redan då. Och som undrade varför ingen hade gett honom ett betydelsefullt uppdrag under de 16 år han dittills suttit i riksdagen. Jo, för att han inte är bra nog. Få tror nu dessutom att han har kapacitet att föra fram något som helst budskap. Eller att någon orkar höra något från honom. Ändå är han kvar. Hur ska han klara av att leda partiet.