Rebellerna i Libyen led idag ytterligare ett nederlag. Snart finns det knappast flera att lida. Den galne diktatorn Muammar Khaddafi, han med de lika galna outfitarna, har snart landet i sin hand igen. Och en slutsats man kan dra efter att ha studerat vinterns Nordafrikanska uppror i Libyen, Tunisien och Egypten är att också revoltörer måste smida medan järnet är varmt. Man har bara några veckor på sig att fälla en despot. I Tunisien och Egypten handlade man kraftfullt och snabbt. I Libyen går det alltså trögare. Det blir också allt tydligare att det internationells stödet slutar vid allmänna hyllningar till de som kämpar för att demokratiska värderingar ska vara styrande. I söndagens Godmorgon, världen! förklarade dessutom en tidigare hög militär inom den amerikanske krigsapparaten att landet troligen aldrig mer kommer att gå in med marktrupper utomlands. Han pekade på de politiska och militära misslyckandena i Irak och Afghanistan. Samtidigt visar världen rädsla inför att skapa ett farligt prejudikat, för hur ska man agera i andra mycket svårare lägen som exempelvis en folklig resning i Saudiarabien efter att ha gjort saken kort med Khaddafi. Och även om svenska riksdagen idag beslutade att stödja en flygförbudszon över libyskt territorium och ställa Gripenplan till förfogande åt världssamfundet har EU, FN och G8 en passiv hållning. Framförallt bromsar Kina och Ryssland säkerhetsrådets möjligheter att gå fram med resolutioner, medan Frankrike och England driver på om det förbud. Och händer snart inget radikalt blir Khaddafi kvar. Intresset i världen utanför Libyen av att få bort honom är begränsat. För mycket står på spel för att man ska ställa sig på ett så litet folks sida som det libyska - särskilt med hänsyn till det som nu följer i Japan i efterdyningarna av jordbävningen och tsunamin i form av mänskligt lidande och en skakig finanssituation. Det är oroligt i världen nu. Och som Expressen utropar idag: Libyens rebeller måste få hjälp.
(2011-03-16 Folkrättsprofessorn Ove Bring konsteterar idag att FN har all rätt att agera för att hjälpa libyerna mot Khaddafi, men att det snart är för sent. Det visar inte minst att diktatorn är på väg att inta rebellernas högkvarter i staden Benghazi. Vi får se vad som ligger i de uppgifter om att FN:s säkerhetsråd nu ändå håller på att svänga i frågan. Det är svenska säkerhetspolitiska forskare som gör den bedömningen. Men också utrikesminister Carl Bildt sa i dag i en chatt som DN anordnade att tiden är Khaddafi är ute.)
Läs även andra bloggares åsikter om Muammar Khaddafi, Gaddafi, Libyen, FN, EU, G8
Skickat från min iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar