Många är det som bråkar om rut, subventionen från staten som hushåll kan tillgodoräkna sig för köp av tjänster i hemmet. Det handlar i de flesta fall om städning. Många kritiserar det system som Alliansen infört för att bejaka och förstärka klasskillnader, eftersom det trots allt är underklassen om städar hos medel- och överklassen. Som ett mantra hörs att man ska ta vara på sin egen skit. Och absolut inte lära barn från Bromma , Danderyd och Djursholm att det alltid är någon annan som städer. Vänsterfalangen inom Socialdemokratin gick dessutom i taket när det visade sig att partiledaren Håkan Juholt, i sann Sahlin-anda, vill lägga en skuggbudget som innehöll en acceptans för rut. Men idag fick jag av en arbetskamrat, som köper en sådan tjänst, höra en intressant analys angående samhällsnyttan av rut jämfört med rot, subventionen som hushåll får av staten för att exempelvis få byggnadsarbeten gjorda i hemmet. Han konstaterade att de i hans bostadsområde som arbetar med stöd av rut är kvinnor. Dessutom kvinnor som i vanliga brukar betraktas tillhöra de som är i utanförskap. Samtidigt konstaterade han att rut-aktiviteterna har genererat företagsbildande. Kvinnor startar företag i syfte att utveckla sin verksamhet. Som de också tjänar pengar på, gör vinster. Under förra året kom även uppgifter om att rut gett 12 000 vita arbetstillfällen. Däremot är det svårt att se att rot skapar nytta för personer i Sverige som behöver arbete inom byggsektorn. Hemma där jag bor är det numera bara jag som har en lokal snickare jag ringer. Grannarna kontaktar, i och för sig svenska, företag i byggsektorn, men, som i sin tur har agenter med personal som kommit från andra länder till Sverige för att tillfälligt arbeta. Särskilt vanligt är det att män från baltstaterna är i landet en begränsad period för att tjäna mer pengar än vad de hade kunnat göra under samma tid i sitt hemland. Det är svårt att se att vi med rot upprätthåller en svensk byggindustri. Visst man kan ha kritik mot rut utifrån ett klassperspektiv, men rut ger också mycket positivt tillbaka. Men med rot verkar det mest vara så att medel- och överklassen får sina hem billigt ombyggda och renoverade - subventionerat. Vad är egentligen värst? Eller är det lika dåligt. Jag hör emellertid knappast någon kritik mot rot.
Läs även andra bloggares åsikter om Rut, Rot. Politik, Håkan Juholt, Mona Sahlin, Alliansen
2 kommentarer:
Detta att vi inte köper vissa tjänster med mindre än att de subventioneras gör ju att man kan ifrågasätta subventionen i sig. Människor är inte beredda att betala för kostnaderna - dvs städtjänsten får ett visst timpris pga lönekrav, arbetsgivaravgift, skatt mm. Man kan ju resonera så att en tjänst som ingen är beredd att betala kostnaderna för inte ska finnas (så har ju hovslagare, kittelflickare mfl arbeten försvunnit). Den kritiken tycker jag är den enda med någon substans ( men jag har bara hört detta vid något enstaka tillfälle, mest är det menlösa floskler som du nämner "ta hand om sin egen skit" osv.), Sen får man ju väga detta mot de fördelar du nämner - mindre svartjobb, fler arbetstillfällen för personer som annars har svårt att få jobb osv - och då tycker jag som du att RUT är rätt bra, ROT mindre bra
Johan: Tycker du för ett bra resonemang. Utan rut skulle städsektorn minska dramatiskt. Ingen vill ju riktig ha de effekterna. De som pratar ner arbetet borde istället ägna sig åt att prata om hur bra det är att människor arbetar. Hur självförverkligande det är. Och det är mycket lite verksamhet i detta land som inte på något vis att statligt subventionerat.
Skicka en kommentar